“Pictogram” är ett ord som inte är nytt för dig, eller hur?
Detta hänvisar till ett specifikt universum av tecken som utvecklats i modern tid, men med mycket gammalt ursprung. I grund och botten är det en ritning som traditionellt tas som ett tecken på något. En nyligen accepterad och mer detaljerad definition, baserad på semiotik, ser ett piktogram som en illustrerad representation; ett ikoniskt tecken som representerar komplexa fakta, inte genom ord eller ljud, utan genom att använda visuella behållare av mening.
Dessa har väckt tankar hos framstående formgivare och forskare från hela världen. Definitioner som utvecklats med tiden behandlar piktogram ur en enda synvinkel, med avseende på historia, funktion eller visuell återgivning, men som nämnts ovan är de mångfacetterade. I själva verket innehåller de olika element när det gäller relationer: mellan tecknet och vad det betyder, den formella tekniken, betydelsen och det mål som det är tänkt att uppnå. Kort sagt, piktogram verkar vara en enkel sak, men de öppnar ett fönster mot en intressant värld som inte alls är trivial!
Enligt Otto Neurath (ekonom, filosof och uppfinnare av Isotype-systemet) är ett piktogram en del av ett system med absolut giltighet. Otl Aicher (grafisk formgivare och grundare av Ulmskolan) ansåg att “piktogrammet måste ha karaktären av ett tecken, men utan att vara en illustration”. För Herbert W. Kapitzki (tidigare professor vid University of the Arts i Berlin och medgrundare av Institute for Visual Communication and Design) är “ett piktogram ett ikoniskt tecken som avbildar karaktären hos det som det är avsett att representera, och som använder abstraktion för sin teckenkvalitet”.
Bildsymbolernas historia och några relevanta exempel på piktogram genom årtusendena
Varifrån kommer piktogrammen? Har de några förfäder? Och hur har de utvecklats över tiden? Här är en liten resa genom årtusenden och århundraden för att ge dig bildtecken i deras olika varianter, fram till de moderna piktogram som används. Om vi skulle hitta en förfader till piktogrammen skulle det vara de så kallade bildtecknen, som inte är något annat än grafiska uttryck applicerade på tvådimensionella medier.
Det enda språk som fortfarande existerar idag och som härstammar direkt från bildtecken är kinesiska. De tidigaste kinesiska inskriptionerna går tillbaka till 1200 f.Kr. och är de berömda orakelbenen, som innehåller föregångare till de tecken som fortfarande används idag.
Bildtecken har förändrats avsevärt under historiens gång. De äldsta går tillbaka till ca 30 000 f.Kr. i form av väggmålningar i ett grottkomplex nära Montignac i Frankrike (Lascaux-grottorna). Det är fortfarande oklart varför dessa 6 000 figurer (inklusive djur, mänskliga figurer och abstrakta tecken) målades, men det är säkert att de inte användes för att kommunicera ett specifikt budskap.
Ett annat viktigt exempel på dessa tecken är de egyptiska hieroglyferna, kilskriften i Mesopotamien och mayaglyferna, alla från samma tidsperiod. I det här fallet var det verkliga språk som utnyttjade ett system av bildtecken. Tack vare upptäckten av Rosettastenen 1799 (som bär samma inskription i egyptiska, demotiska och forngrekiska hieroglyfer) kunde man för första gången tyda hieroglyfer och inse att de faktiskt representerade ljud från ett språk som en gång existerat.
På 1100-talet uppstod en ny typ av bildtecken, som än idag finns kvar hos de förnämsta familjerna: det heraldiska vapnet (eller blazonen). Detta användes på riddarnas hjälmar och rustningar under medeltiden, och blev senare familjevapnet.
När boktryckarkonsten uppfanns på 1400-talet uppstod nya tecken: prydnadsfriser som infogades i boksidorna och kallades vinjetter. Ursprungligen med blommotiv (namnet kommer faktiskt från vinranka), men senare utvidgades dessa till olika teman, inklusive religion, festivaler, månaderna, årstiderna, djur.
Piktogrammens pionjärer
Från en viss punkt i den moderna historien blev piktogrammen huvudpersoner.
Bilens ökande popularitet och byggandet av ett allt tätare vägnät ledde till förslaget om ett internationellt system med 4 piktogram för vägskyltar i Paris 1909, vilket accepterades av Österrike, Belgien, Bulgarien, Frankrike, Tyskland, Italien, Monaco, Spanien och Storbritannien. År 1927 utvidgades systemet och erkändes av Nationernas förbunds trafikkommitté.
År 1936 utvecklade Otto Neurath tillsammans med Rudolf Carnap och Charles W. Morris Isotype-systemet (akronym för International System of Typographic Picture Education). Det handlade om internationellt standardiserade diagram, grafik, men även text och illustrationer som användes offentligt. Även om detta system numera är mycket allmänt hållet, var det det första steget mot en vetenskaplig och internationell undersökning och användning av piktogram.
Vid de olympiska spelen i Berlin 1936 användes de första piktogrammen i idrottssammanhang, men vändpunkten kom 1964 med de olympiska spelen i Tokyo. Abstrakta och systematiskt geometriska bilder användes för att kommunicera information till besökarna (inklusive de olika sporterna och disciplinerna). Det piktogramspråk som vi än idag känner till för OS utvecklades i München 1972 av designern Otl Aicher. Hans system var uppbyggt av enkla, stiliserade former, utvecklade till en sådan grad av precision att detta formspråk har påverkat hela utvecklingen av moderna piktogram fram till idag.
År 1968 lade en studiegrupp inom den tyska flygplatsföreningen fram en rapport som rekommenderade användning av piktogram på flygplatser. Under de följande årtiondena tillämpades dessa system på lokal och nationell kollektivtrafik.
Pictogram i kommersiella projekt
Och i dag? Hur ser situationen ut idag? Vi är nu vana vid att hitta piktogram överallt, både på fysiska och digitala medier. Detta språk används fortfarande i många sammanhang, låt oss titta på några exempel i några intressanta kommersiella projekt.
Det visuella och vägledande systemet för Köln-Bonn flygplats som Intégral Ruedi Baur Paris genomförde mellan 2003 och 2005 innehåller inte bara piktogram utan också ett typsnitt som bygger på samma rutnät och med samma grundformer. Piktogrammen är indelade i två kategorier: i den första finns enkla och stiliserade tecken som kännetecknas av en tjock kontur, och i den andra finns realistiska och detaljerade silhuetter.
2013 utformade Sagmeister & Walsh den visuella identiteten för Function Engineering, ett företag som specialiserat sig på mekanisk design och teknik för produktutveckling inom olika sektorer. Det visuella systemet kretsar kring en serie piktogram som påminner om en mekanisk stil. Samma stil används för logotypen.
Eurosport gav den Londonbaserade byrån DixonBaxi i uppdrag att utveckla all grafik för 2018 års Grande Giro (som omfattar Tour de France, Giro d’Italia och Vuelta a España). Som en del av det omfattande systematiska arbetet med kreativ inriktning för foto, video och grafik på alla medier skapade byrån många piktogram som främst skulle användas på digitala plattformar.
Sascha Lobes Pentagram-team skapade grafik och vägvisning för kosmetikaföretaget Amorepacifics huvudkontor i Seoul. Piktogrammen passar harmoniskt in i arkitekturen (designad av David Chipperfield) och går i dialog med både typografin på engelska och ideogrammen på koreanska och kinesiska. Projektet fick flera utmärkelser, bland annat Beazley Design of the Year 2019.
09Som vi har sett har piktogram ett avlägset ursprung. Deras förfäder, bildtecken, har genomgått en stark utveckling genom historien. Sedan piktogrammen formaliserades under förra århundradet har de bokstavligen invaderat vår vardag. Än idag används de i stor utsträckning, och de exempel som analyserats ovan får oss att inse deras stora betydelse inom så många områden.